I slutet av augusti blir kvällarna märkbart mörkare. Solnedgången som i juni inträffar efter klockan tio sker nu närmare halv åtta. För trafiken innebär detta förändrade förutsättningar och ökade risker under de kommande månaderna.
Under 2024 omkom 210 personer i vägtrafiken, vilket är det lägsta antalet sedan coronapandemin. Trots denna minskning ligger siffran fortfarande över målsättningen om maximalt 133 döda år 2030 enligt Nollvisionen.
Olycksstatistiken visar återkommande mönster år efter år. Samma typer av olyckor inträffar under liknande förhållanden, ofta kopplat till specifika riskfaktorer och beteenden.
1. Singelolyckor
Singelolyckor står för flest dödsfall i trafiken med 44 omkomna under senaste mätperioden, följt av mötesolyckor med 42 döda. Det innebär att situationer där föraren ensam kör av vägen utgör den största riskkategorin.
Statistiken visar att hälften av alla förare som omkommer i singelolyckor är alkoholpåverkade. Andra bidragande faktorer inkluderar trötthet, mobilanvändning under körning och hastighetsöverträdelser.
Singelolyckor inträffar ofta utan vittnen på ödsliga vägsträckor. Kollisioner med fasta föremål längs vägkanten, såsom träd eller bergskärningar, får ofta allvarliga konsekvenser även vid måttliga hastigheter.
Förebyggande åtgärder: Vila före körning, regelbundna pauser vid längre sträckor, avstå från mobilanvändning under färd och alkoholfrihet vid bilkörning minskar riskerna betydligt.
2. Mörkerförhållanden
När kvällarna blir mörkare ökar olycksrisken 2-3 gånger jämfört med dagsljusförhållanden.
Med reflex syns fotgängare på cirka 125 meters håll i mörker vid möte med halvljus. Utan reflexer eller med mörka kläder minskar synbarheten till 20-30 meter.
Vid hastigheten 50 km/h färdas fordonet cirka 15 meter per sekund. Detta innebär att reaktionstiden vid upptäckt av en mörkklädd fotgängare blir cirka två sekunder från upptäckt till eventuell kollision.
Reflexer som är i rörelse ger bättre synbarhet. Placering långt ner på armar och ben ökar effekten genom rörelsen vid gång. Prismareflexer som hänger fritt och rör sig ger optimal synbarhet.
Förebyggande åtgärder: Anpassad hastighet efter siktförhållanden, användning av helljus när det är möjligt utan att blända mötande trafik, ökad uppmärksamhet vid övergångsställen. För fotgängare är reflexanvändning avgörande för synbarheten.
3. Hastighet
En kollision med fotgängare eller cyklist vid 50 km/h motsvarar krafterna vid ett fall från tredje våningen. Vid 30 km/h överlever majoriteten av fotgängare en kollision. Vid 50 km/h är dödligheten cirka 50 procent.
Vid frontalkollisioner mellan två moderna bilar som båda färdas i maximalt 80 km/h är sannolikheten för överlevnad hög. Vid hastigheter över 80 km/h ökar risken för dödliga eller allvarliga skador markant även i moderna fordon med avancerade säkerhetssystem.
Sedan 2018 har minskade hastighetsöverträdelser bidragit till cirka 25 färre dödsfall i trafiken. Statistiken visar dock att närmare hälften av trafikanterna fortfarande överskrider hastighetsgränserna.
Förebyggande åtgärder: Hastighetsgränser är satta för optimala förhållanden. Vid mörker, halka eller nedsatt sikt krävs ytterligare hastighetssänkning för säker framkomlighet.
4. Viltolyckan
År 2023 registrerades över 65 000 viltolyckor, en ökning med nästan 3 000 från föregående år. Rådjur, dovhjort och vildsvin står för 89 procent av alla viltolyckor.
Oktober och november har högst frekvens av viltolyckor, men redan från augusti ökar riskerna när djur rör sig aktivt i gryning och skymning för födosök.
En älgkollision vid 70 km/h genererar krafter motsvarande en kollision med betongvägg i 30 km/h. Älgar väger ofta över 500 kilo och deras höga kroppsbyggnad innebär att huvuddelen av kroppen träffar vindrutehöjd vid kollision.
Utterpopulationen har ökat markant med 34 procent fler påkörningar mellan 2022 och 2023, från 116 till 175 registrerade fall.
Förebyggande åtgärder: Särskild uppmärksamhet i gryning och skymning, hastighetssänkning där viltstängsel saknas, förväntan om fler djur när ett observeras. Vid kollisionsrisk med rådjur prioriteras inbromsning framför undanmanöver för att undvika mötesolyckor.
5. Åldersrelaterat
40 procent av trafikdödsfallen under 2024 gällde personer 65 år eller äldre, vilket visar en överrepresentation i statistiken.
Åldersrelaterade faktorer som påverkar körförmågan inkluderar nedsatt syn särskilt i mörker, förlängd reaktionstid och svårigheter att hantera komplexa trafiksituationer. Medicinering kan ytterligare påverka körförmågan. Samtidigt har äldre förare ofta flera decenniers körerfarenhet.
Förebyggande åtgärder: Regelbundna synkontroller, undvikande av körning i rusningstrafik eller svåra väderförhållanden vid osäkerhet, samt kontinuerlig utvärdering av egen körförmåga.
Trafiksäkerhetsutvecklingen
Trafiksäkerheten i Sverige har förbättrats markant de senaste 25 åren. Från över 500 dödsfall årligen har siffran minskat till cirka 210.
Nästan hälften av alla förare kör för fort. Samtidigt använder få fotgängare reflex, och mobilanvändning bakom ratten förekommer fortfarande ofta trots välkända risker.
