Elvägar överför energi till fordon i rörelse och gör det möjligt att köra utan laddningsstopp. Konceptet går tillbaka till 1970-talet, då det första amerikanska patentet för dynamisk induktiv fordonsladdning registrerades.
Tekniken stannade länge vid pilotskalor, men det senaste decenniet har flera projekt tagit steget från testbanor till allmän väg.
I oktober inleddes tester på en fransk motorväg med effektnivåer som inte tidigare visats i verklig trafik.
Tre tekniker
Elvägar finns i tre varianter. Induktiv laddning via slingor under asfalten, konduktiv laddning via skena i vägbanan, och luftledning med strömavtagare.
Induktiv laddning kräver ingen fysisk kontakt mellan fordon och väg. Konduktiv laddning använder en arm som fälls ned från fordonet och ansluter till en strömförande skena.
Luftledning fungerar som på elektrifierade järnvägar, där fordonet fäller upp en strömavtagare mot kontaktledningar ovanför körbanan.
Tidiga projekt
Sydkorea och OLEV
År 2009 startade KAIST i Sydkorea projektet OLEV (Online Electric Vehicle) med induktiv laddning för bussar. År 2010 togs de första linjerna i drift i staden Gumi. Projektet förblev en demonstration och tekniken spreds aldrig vidare. Sydkorea har sedan dess gått mot konventionella elbussar med depå- och snabbladdning.
Siemens eHighway
Siemens utvecklade under 2010-talet luftledningssystemet eHighway för tunga lastbilar. År 2016 invigdes en tvåkilometerssträcka på E16 norr om Stockholm med Scania-lastbilar utrustade med strömavtagare.
Liknande tester har genomförts i Kalifornien och på tyska A5 söder om Frankfurt. Det tyska projektet ELISA omfattar omkring 17 kilometer kontaktledning och pågick i två faser fram till 2024.
eRoadArlanda
År 2018 startade Trafikverket pilotprojektet eRoadArlanda på väg 893 mellan Arlanda och Rosersberg. Tekniken var konduktiv med en strömförande skena i vägbanan som en 18-tons lastbil anslöt till via en arm under chassit. Omkring två kilometer av sträckan elektrifierades.
Testet är avslutad men har fungerat som underlag för Trafikverkets nationella elvägsprogram.
Tel Aviv
År 2020 färdigställde Electreon ett trådlöst elvägssystem i Tel Aviv som kombinerade dynamisk laddning i vägbanan med stationär induktiv laddning vid en bussterminal.
Elbussar kunde köras med batterier på omkring 42 kWh i stället för de 400 kWh som annars krävdes för en hel dags drift. Efter testet har Electreon tecknat avtal om utbyggnad för upp till 200 bussar i staden.
Arena del Futuro
I Italien togs testbanan Arena del Futuro i drift 2021 vid motorvägen A35 mellan Brescia och Milano. Banan är drygt en kilometer lång och matas med omkring en megawatt. Stellantis och Iveco har testat fordon på sträckan. Banan används än idag för teknikutveckling.
USA
I januari 2024 togs en kortare trådlös elvägssträcka i bruk i Detroit, den första offentliga i USA. I Utah pågår tester med tunga Kenworth-lastbilar på en testbana samt en installation vid Utah Inland Port för kommersiell godstrafik. Electreon samarbetar även med UCLA inför OS 2028 i Los Angeles.
Motorvägen A10 i Frankrike
På motorvägen A10 söder om Paris, nära Angervilliers, pågår sedan oktober tester på en 1,5 kilometer lång sträcka. Omkring 900 kopparspolar ligger under asfalten vid höger körfält och överför energi induktivt till fordon med kompatibla mottagare.
Tester visar en genomsnittlig effektöverföring på över 200 kW med toppar över 300 kW. Det är ungefär dubbelt så hög effekt som krävs för att hålla en fullastad tung lastbil laddad i motorvägshastighet. Fordonet kan alltså lämna sträckan med högre batterinivå än vid infarten.
Samma infrastruktur fungerar för personbilar, skåpbilar, bussar och tunga lastbilar. Lätta fordon, med lägre energiförbrukning, får proportionellt större räckviddstillskott per körd kilometer.
Frankrike har som mål att bygga ut elektrifierade motorvägar till omkring 9 000 kilometer fram till 2035.
Sverige
Trafikverkets elvägsprogram har under flera år utvärderat de tre teknikerna. En permanent elektrifierad sträcka på E20 mellan Hallsberg och Örebro var planerad, men i februari 2025 ströks projektet ur den nationella planen för transportinfrastruktur.
EU har elvägar som ett av alternativen för att elektrifiera långväga godstrafik längs TEN-T, det transeuropeiska transportnätet som knyter samman större vägar, järnvägar och hamnar i medlemsländerna. Målet är utbyggnad fram mot 2040.
