Varje år skrotas ungefär 150 000 bilar i Sverige. När en bil inte längre är värd att reparera blir alternativet oftast skrotning eller försäljning som reservdelsobjekt.
Bedömningen bygger främst på bilens skick, värde och kostnaden för att åtgärda fel.
När räknas en bil som skrotbil
En bil räknas som skrotad först när skrotningsintyget är registrerat hos Transportstyrelsen och fordonet avregistrerats.
Fram till dess handlar det om ett fordon under 3 500 kg där reparationskostnaden överstiger bilens värde, eller där brister gör att det inte längre uppfyller trafiksäkerhetskrav och miljönormer.
Uttjänta fordon klassas som avfall och behöver hanteras på ett kontrollerat sätt tills alla delar tagits om hand. Det gäller oavsett om bilen står på privat mark eller hos en bilskrot.
Förvaring av skrotbilar på egen tomt
Ett fordon får stå kvar på privat mark så länge det inte läcker vätskor eller på annat sätt orsakar problem i omgivningen. Om det gör det kan kommunen kräva att det flyttas. På kommunal mark är reglerna stramare och fordon kan tas bort snabbare.
Ägaren ansvarar för bilen fram tills den är avregistrerad, vilket betyder att eventuella kostnader för bortforsling hamnar på ägaren. Om ett fordon överges och påverkar omgivningen kan kommunen gå in och ta hand om det.
Bilskrotningens utveckling i Sverige
- 1975 kom bilskrotningslagen och en fond som innebar att man betalade en avgift när bilen nyregistrerades och fick en premie vid skrotning.
- 1982 tillkom regler som gav kommuner möjlighet att flytta skrotbilar.
- 2007 togs den gamla skrotningspremien bort och producentansvar infördes. Det gjorde att bilägare kunde lämna in bilar utan kostnad, men i vissa fall blev det avgifter om delar saknades.
- Sedan 2013 måste den som driver en bilskrot vara anmäld och auktoriserad.
- Från augusti 2024 finns en ny statlig skrotningspremie kopplad till övergången till elbil.
- Från 2025 ger EU:s regler bilägare större frihet att själva bestämma om ett fordon ska skrotas eller repareras.
Så går skrotningen till
Förberedelser
För att skrota en bil behövs registreringsbeviset (den gula delen) och giltig legitimation. Om registreringsbeviset saknas beställs ett nytt från Transportstyrelsen. Lämnar någon annan in bilen krävs en fullmakt från ägaren.
Genomförandet
Processen börjar med att bilen värderas hos en auktoriserad bilskrot. Efter bokad upphämtning eller lämning överlämnas bilen tillsammans med registreringsbevis och legitimation. Bilskroten utfärdar då kvitto och skrotningsintyg.
Därefter töms fordonet på vätskor, batterier och andra delar som kräver särskild hantering. Däck tas av separat och karossen pressas innan materialet sorteras för återvinning.
När behandlingen är klar avregistreras bilen automatiskt hos Transportstyrelsen.
Skrotningspremie vid byte till elbil
Den statliga skrotningspremien är 25 000 kronor. Den gäller privatpersoner som skrotar en äldre bil och därefter köper eller leasar en elbil.
Fordonet ska vara en personbil med förbränningsmotor och uppfylla fastställda miljökrav.
Man kan skrota ett fordon per person, och det får inte ha obetalda fordonsrelaterade avgifter.
Kostnader och ersättningar
Sedan producentansvaret infördes 2007 är grundläggande skrotning kostnadsfri. Bilägare kan få betala om viktiga delar saknas, till exempel katalysator eller motor.
Många aktörer erbjuder kostnadsfri upphämtning, och vissa betalar ersättning beroende på bilens metallvärde och skick.
Lokala variationer
Kommuner har olika regler för hur fordon förvaras och hanteras. Vissa förbjuder självplockningsverksamhet på bilskrotar, andra har egna regler för förvaring på privat tomt.
Tidsfrister skiljer sig också åt mellan privat och kommunal mark, där kommunal mark ofta har kortare tider.
Hanteringen av övergivna fordon varierar också, och i vissa fall kan ägaren få betala om kommunen tar hand om bilen.
Gränsen mellan skrotning och försäljning
Fordon med mindre skador eller fortsatt marknadsvärde säljs ofta vidare, antingen privat eller till handlare.
Bilar med totalhaveri eller utan marknadsvärde skrotas vanligtvis direkt. Bedömningen brukar baseras på reparationskostnaden i relation till bilens värde och om bilen kan uppfylla trafiksäkerhetskrav.
Vissa bilskrotar specialiserar sig på äldre fordon och använder dem som reservdelslager för veteranbilar.
De äldsta anläggningarna har fordon från 1920-talet som används för att hålla historiska bilar i drift.
Material som tas tillvara
Bilåtervinning handlar om att ta tillvara material från uttjänta fordon. Moderna bilskrotar återvinner omkring 95 procent av bilens vikt genom att först tappa ur vätskor, ta bort delar som kräver separat hantering och sedan sortera resterande material för återvinning eller energiutvinning.
Återvinningsgraden har ökat sedan 1990-talet i takt med att fler material tas om hand, inte bara metaller. I dag återvinns till exempel plastdetaljer, glas och vissa elektronikkomponenter.
