Sverige inför det nya fartkamerasystemet Argus IV, som ersätter tekniken från 2008. De nya kamerorna har kapacitet att övervaka flera körfält samtidigt och kan identifiera fortkörande fordon vid omkörningar.
Systemet registrerar hastighetsöverträdelser från sex kilometer i timmen över hastighetsgränsen.
Övervakning av flerfältsvägar
Den nya tekniken innebär att fartkameror kan installeras på flerfältsvägar i tätorter, något som tidigare inte varit tekniskt möjligt.
Den äldre kameratekniken kunde endast övervaka ett körfält åt gången, vilket begränsade installationsmöjligheterna. Argus IV-systemet från Sensys Gatso i Jönköping har kapacitet för flerfilig övervakning.
Installation pågår och målsättningen är att 200-250 nya kameror ska monteras under 2025. De första enheterna beräknas vara i drift under hösten.
Identifiering av omkörande fordon
Det nya systemet kan särskilja mellan flera fordon som passerar samtidigt. Radarn genomför 21 mätningar per sekund, vilket möjliggör identifiering av enskilda fordons hastighet även vid omkörningssituationer.
Det tidigare systemet kunde inte hantera bilder med flera fordon på ett sätt som möjliggjorde utredning. Det nya systemet pekar automatiskt ut vilket fordon som överträtt hastighetsgränsen.
Mätning och registrering
Den nya radartekniken påbörjar mätning på 150 meters avstånd. Till skillnad från tidigare system är Argus IV mindre känsligt för störningar från andra fordon eller tågtrafik.
Förbättrad bildkvalitet
Bildkvaliteten från Argus IV-kamerorna har högre upplösning jämfört med tidigare system. Under förra året fotograferades 374 000 fortkörare med det gamla systemet, men endast 105 000 ärenden kunde utredas på grund av otillräcklig bildkvalitet.
Med det nya systemet förbättras bildskärpan. Utredarna vid polisens avdelning för automatisk trafikkontroll (ATK) i Kiruna har möjlighet att justera exponering på mörka bilder för förbättrad identifiering.
Föraren jämförs sedan med körkortsregistret. Passagerarsidan maskeras automatiskt i samtliga bilder då endast föraren är relevant för utredningen.
Undantag från övervakning
Vissa fordonskategorier kan inte bötfällas med det nya systemet:
- Motorcyklar: Kamerorna fotograferar framifrån medan registreringsskylten är placerad baktill
- Utländska fordon: Fordon registrerade utanför Norden kan inte utredas då polisen saknar tillgång till relevanta register
- Fordon utan främre registreringsskylt: Vissa specialfordon och veteranbilar kan sakna skylt fram
Placering av kameror
Installationskostnaden uppgår till 750 000 kronor per enhet, vilket medför att kameror endast installeras där minst 3 000 fordon passerar per dygn.
Trafikverket ansvarar för val av kameraplaceringar. Prioritering sker baserat på olycksstatistik och frekvens av hastighetsöverträdelser.
Försenat införande
Systemet skulle ursprungligen tagits i drift under 2024. Trafikverket uppger att informationsöverföringen mellan myndigheter visade sig mer komplex än beräknat och krävde säkrare hantering.
Tekniska problem är lösta och projektet fortskrider enligt plan. Samtliga äldre kameror ska bytas ut mot Argus IV under en sexårsperiod.
Ökad mängd ärenden
ATK-avdelningen i Kiruna har idag 60 utredare som hanterar ärendena. När de nya kamerorna tas i drift och fler förare kan identifieras förväntas arbetsbelastningen öka. Polisen planerar därför personalförstärkning.
Varje utredare granskar hundratals bilder dagligen. Arbetet omfattar ansiktsmatchning mot register och säkerställande av korrekt identifiering innan böter utfärdas.
Handläggningsprocess
När en hastighetsöverträdelse registreras följer denna process:
- Bilden överförs till utredningsenheten i Kiruna
- Utredarna identifierar föraren genom registerjämförelser
- Underrättelse skickas till den misstänkte föraren
- Brevet innehåller fotografi, information om överträdelsen samt möjlighet att bestrida
Böter för hastighetsöverträdelser börjar på 2 000 kronor för mindre överträdelser. Vid grövre förseelser kan körkortsåterkallelse bli aktuellt.
