Laddhybrider släpper ut 19 procent mindre koldioxid än bensin- och dieselbilar i verklig körning.
Data från 127 000 europeiska laddhybrider visar utsläpp på 135 gram CO2 per kilometer, vilket är fem gånger mer än WLTP-testernas värden. Det motsvarar en bensinbil med en förbrukning på 5,4 liter per 100 kilometer.
Bensinmotorn går även i elläge
Laddhybrider förbrukar i genomsnitt 3 liter bensin per 100 kilometer även när de körs i elläge. Det motsvarar 68 gram CO2 per kilometer, 8,5 gånger mer än testerna visar.
Styrsystemen prioriterar olika körlägen beroende på hastighet och belastning. Vid motorvägskörning och branta stigningar kan förbränningsmotorn starta automatiskt, även med fulladdat batteri.
För längre pendlingssträckor med mycket motorvägskörning används därför bensinmotorn en större andel av tiden än vad testcyklerna förutsätter.
Mercedes har avvikelse på 494 procent
Mercedes-Benz laddhybrider släpper ut i genomsnitt 494 procent mer än de officiella värdena, nästan sex gånger så mycket. GLE-Class har en avvikelse på 611 procent över sitt officiella värde, alltså över sju gånger mer än utlovat.
GLE-Class tillsammans med Land Rover Range Rover (557 procent avvikelse) och BMW X5 (486 procent avvikelse) väger i genomsnitt 2 555 kilogram, vilket är 28 procent tyngre än genomsnittet för laddhybridflottan.
Förbränningsmotorerna i dessa fordon är mer än dubbelt så kraftfulla som deras elmotorer, medan genomsnittet ligger på 1,6 gånger. Den höga vikten kombinerat med kraftfulla sexcylindriga motorer gör att systemen oftare väljer bensinläge för att leverera förväntad prestanda.
De andra europeiska tillverkarna ligger på omkring 300 procent över sina officiella CO2-värden enligt 2023 års data.
Verkliga utsläpp från laddhybrider
År 2020 kördes företagsbilar i genomsnitt 11–15 procent av sträckan på el, medan privatägda laddhybrider nådde 45–49 procent.
Privatpersoner laddar sina bilar ungefär tre av fyra dagar, medan företagsbilar laddas varannan dag. Privata laddhybrider körs i genomsnitt 37 procent av sträckan i elläge, jämfört med 20 procent för företagsbilar.
Regelbunden nattladdning kan minska bränsleförbrukningen till under en liter per 100 kilometer. När laddning uteblir mer än 60 procent av nätterna stiger förbrukningen till över fem liter.
En laddhybrid som laddas dagligen uppnår cirka 77 procent elektrisk körning, medan samma bil som laddas var tredje dag når omkring 48 procent.
Data från över 600 000 fordon visar att laddhybrider i praktisk körning släpper ut i genomsnitt 140 gram koldioxid per kilometer, vilket är 3,5 gånger högre än laboratorievärdena på 40 gram.
Svenska laddhybridägare ligger 180 procent över testvärdena, Polen 287 procent och Finland 176 procent.
Tyngre batterier ger högre utsläpp
Laddhybrider med längre elektrisk räckvidd har högre genomsnittliga utsläpp. Modeller med över 75 kilometers elräckvidd släpper ut mer än de med 45-75 kilometers räckvidd.
Större batterier gör bilarna tyngre, vilket ökar bränsleförbrukningen när bensinmotorn används. De tyngre bilarna drar också mer energi vid eldrift.
Kostnaden för ägaren
En genomsnittlig laddhybrid kostar 613 257 kronor i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Det är 167 352 kronor mer än en genomsnittlig elbil.
Skillnaden mellan utlovad och verklig bränsleförbrukning kostar förare 5 505 kronor per år. Under fem års ägande blir merkostnaden jämfört med en elbil 195 000 kronor, innan eventuella skillnader i service- och underhållskostnader.
Bilindustrin vill behålla nuvarande regler
Den europeiska bilindustrin arbetar för att laddhybrider ska fortsätta betraktas som miljöbilar. Branschorganisationen ACEA vill att EU ska behandla hybrider som koldioxidneutrala under ett teknikneutralt regelverk.
Tillverkarna motsätter sig EU:s planerade nyttjandefaktorer som från 2025 och 2027 ska korrigera laddhybridernas officiella utsläppsvärden för att bättre spegla verklig körning.
